En längtan bakåt

En av mina tidigare inlägg ledde till lite spännande diskussion om mänsklighetens ibland överdrivna framåtsträvan – det verkar finnas en stark kraft inom de flesta av oss att alltid sträva mot något annat, nytt, mer spännande, bättre. Samtidigt verkar det som att en del har börjat ifrågasätta denna livsfilosofi, och börjat mer och mer uppskatta det gamla och traditionella – det har blivit trendigt igen med surdeg, hantverk, närproducerat mat osv. När jag tittar närmare på dessa fenomen så börjar jag inse att en stor del av dagens problem möjligen skulle kunna lösas genom att vi helt enkelt skulle ta några steg bakåt i ’utvecklingen’. Tänk, till exempel om alla fortfarande hade bra jordkällare i sina bakgårdar, där man kunde bevara mat som skördas på hösten, möjligen syltas, torkas, eller på andra sätt bevaras, så att den sedan kunde konsumeras på vintern, i stället för att skeppa gigantiska högar mat över världshaven, på grund av att vi har blivit vana vid valfrihet i matbutiken. Om vi i stället kunde lära oss att uppskatta och tycka om den maten som går att odla och framställa här – kanske inte helt och hållet men i alla fall i en större utsträckning – skulle det gynna miljön avsevärt.  

Alexander Fleming - uppfinnaren av penicillin

Också inom det medicinska området finns det möjligen en hel del traditionell urgammal kunskap som skulle kunna bota eller lindra vissa av våra främsta folksjukdomar. För vad är det egentligen som får oss att tro, att den kunskapen som människor har utvecklat sedan urminnes tider för att ta hand om sjukdom inte skulle vara någon bra i jämförelse med det som vi skapat under de sista århundradena av biomedicinens frammarsch? Till och med användningen av penicillin, en av biomedicinens viktigaste upptäckter, har under senare tid lett till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, och detta har hänt snabbt i perspektivet av hela mänsklighetens historia. Jag menar inte att biomedicinen inte borde sträva framåt, försöka hitta nya vägar för att bota sjukdomar, lindra lidande osv. och förstås har den redan lyckats på många fronter med detta. Till exempel har mödra- och barnadödligheten minskats avsevärt på grund av ny kunskap, människor lever mycket längre och friskare än någonsin förut.

Artemisin

Men så länge människor har funnits på jorden har det även funnits sjukdom och lidande. Och det har man försökt göra någonting åt genom tiderna. Vissa av dessa metoder har beprövats under tusentals år – och vissa har även upptäckts på nytt, och visat sig kunna bota några av världens största hälsoproblem. Till exempel är malaria en av de 10 ledande dödsorsaker i låginkomstländer, och en av dess främsta behandlingar kommer från den uråldriga traditionella kinesiska medicinen i form av en växt – artemisin. Nyare vetenskapliga studier tyder på att mindfulness, som är baserad på urgammal kunskap inom buddhismen och de vediska traditionerna är mycket verksamt mot depression, som är den största orsakaren av funktionsnedsättning världen över. Däremot har antidepressiva läkemedel (selektiva serotoninåterupptagshämmare), som är moderna medicinens uppfinning mot depression, snabbt blivit något ifrågasatta då det framkommit att vetenskapen i slutändan inte helt stödjer att dessa är så effektiva mot depression som man trodde i början.

I många fall kan alltså en strävan bakåt, en strävan efter att gräva djupare i mänsklighetens kunskap och visdom som utvecklats under en lång tid vara gynnsammare än en blind tro på att allt som är nytt, modernt och baseras på den senaste teknologin alltid per definition ska vara bättre!