Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle

Jag hade nog inte kunnat hitta en bättre bok som på ett mer övertygande, och fakta-baserat sätt beskriver allt det jag försöker förmedla med denna blogg, än Tim Jacksons bok med den ovannämnda titeln. Alltså tänkte jag att en boksammanfattning var på sin plats här. Tim Jackson är inte vilken som helst konspirationsteoretiker, utan en framgångsrik professor i ekologisk ekonomi som sitter i den brittiska regeringens hållbarhetskommission – alltså en rätt så trovärdig och inflytelserik snubbe. Jag hoppas verkligen att hans idéer slår igenom i stor skala.

Grundtesen i boken är att den rådande kapitalistiska marknadsekonomin som framför allt är beroende av ekonomisk tillväxt är ohållbar både ur en ekologisk samt mänsklig synpunkt och att ett alternativ är både möjligt och nödvändigt. Det mest ironiska med dagens samhälle är att den är beroende och drivs av krafter som inte enbart försummar miljömässig hållbarhet, utan även är kontraproduktiva ur ett mänskligt välfärds- och blomstringssynpunkt. Utöver detta, är den tillväxt-drivna ekonomin inte heller hållbar i längden från en rent ekonomisk synpunkt – jordens resurser tar helt enkelt slut någon gång!

En vanlig argumentation för hur vi skulle kunna komma undan den begränsade tillgängligheten av resurser och ökande ekologiska påverkan av fortsatt ekonomiskt tillväxt är idéen av ”frikoppling” – att teknologisk effektivisering av produktionen skulle kunna utvecklas i snabbare takt än vad själva produktionen gör, och på så sätt minska resursberoendet och miljöpåverkan av den ständigt ökande konsumtionen. Tim Jackson behandlar dock denna myt av frikoppling på djupet, och argumenterar emot att den någonsin skulle vara möjlig given den enorma effektiviseringen som då skulle behövas – en effektiviseringsfart som aldrig tidigare bevittnats under mänsklighetens historia, och som endast skulle kunna hända om det skedde en ren teknologisk mirakel.

Utöver de självklara ekologiska argumenten, är argumenten mot ett ständigt behov av ekonomisk tillväxt att många mätningar faktiskt visar att om BNP överskrider 15 000 USD/person/år bidrar den inte längre till utökade mänskliga möjligheter för välfärd och blomstring: bland annat mått av livslängden, lyckan och barnadödligheten har nämligen inte förbättras något mer med en ökad ekonomisk tillväxt utöver denna. Den sociala delaktigheten och möjligheterna till deltagande i samhällslivet i vissa fall till och med motarbetas av högre ekonomisk tillväxt, bland annat på grund av ökade inkomstklyftor och sammanbrutna lokala gemenskap. Utöver detta, står materialistiska värden som popularitet, image och ekonomisk framgång i direkt psykologisk motsats till värden som självacceptans, tillhörighet och en känsla av gemenskap i samhället. Det är de senare som bidrar till vårt välmående, och som är välfärdens beståndsdelar.

Alltså finns det omfattande bevis för att en tillväxtbaserad ekonomi vare sig bidrar till ett hållbart eller välmående samhälle. En hållbar ekonomi borde hellre fokusera på investeringar i till exempel energieffektiva byggnader, elnät, förnybar energi och kollektivtrafik, också för att dessa sektorer har en hög arbetsintensitet och anställer därmed många. En ny ’tillväxtmotor’ skulle alltså, i stället för att drivas av en allt större resurskonsumtion, bygga på utsläppsfria källor och försäljning av icke-materiella tjänster. Produktionen av icke-materiella tjänster (till exempel återvinning, återanvändning, och uthyrning, samt kultur, yogalektioner, hårfrisering, trädgårdstjänster osv.) är dessutom arbetstillfällen som ger människor en chans att delta meningsfullt i samhället och därmed bidrar avsevärt till ökad välfärd.